Jag kan inte tänka just nu,
tror sommaren har förått mitt inre
Myggorna bet mig i skinnet men deras gift
letade sig in i min hjärna och gjorde mig blind
Jag kan inte höra just nu,
dina ord som var vackra då flög in och smkete min
trumhinna för att sedan explodera ut i ett katastrofalt blodbad
Jag sa aj, men tror inte du hörde
Jag försöker tala men orden bildas inte
tungan stelnar likt som om jag slickat på en lyckstolpe
men det är så mycket som jag vill säga till dig.
Dumdistriga "em" och "asså" letar sig tillslut ut
men då hade du redan stängt av. du gick.

Mina händer lyfter sig ur fickorna sommaren är förbi
och kylan biter tag i fingrarna. Försöker smeka din kind
men dina ögon ber mig att låta bli
Ett evigt spel som leker sig utanför tv-rutan
och vi är snart en repris i gårdagens dokusåpa
Den bitande kylan får min näsa att se ut som en solmogen tomat
och läpparna är som frusna bortglömda blåbär
Undrar inte ens varför vi var så underbara o inte heller varför
kraschen satte spår
En tår föll från min kind, en rand av mascara bildades och jag
blev nu en ensam tiger på vandring mot värme