Vilken fas är jag i?

2009-09-27 - 00:41:36 / Just don't
Sitter och läser om sorgens olika faser, efter säsongs premiären utav Grey's Anatomy,
jag grät konstant hela första avsnittet för att sen lugna ner mig och fälla små tårar i nästa avsnitt. Detta kommer bli en jobbig serie om det fortsätter. Jag började fundera på vilken sorgefas jag är i, och först tänkte jag för mig själv att "jag är frisk, jag sörjer inte" sen slog det mig igen, Förnekelse då har man inte kommit så långt på det där med sorg. När ska jag börja bearbeta det då? När ska jag ta tag i min döda bror som skriker genom mig?
Faktiskt blir jag både arg och ledsen att jag inte gör något när jag vet hur jobbigt det är, men samtidigt vet jag också hur stark jag är. Jag gråter inte varje dag, jag känner inte honom varje dag, jag mår inte dåligt varje dag.
Det kommer och går lite som i väntan på snön till Jul. det stannar några dagar och sen försvinner det igen.
Och sen stannar det lngre period för att sedan tyna bortåt. Är detta mitt sätt att bearbeta?

Jag väntar mig inte direkt några svar, då jag vet att ingen kan direkt koppla upp sig i mina hjärnceller och säga till mig var jag är någonstans. Men ändå. Någon som kan svaret får ju gärna låte mig veta det.
Jag pluggar på tentan nästa gång å jag vet vad/vart jag själv är. Jag lovar.

På tal om tenta, första inlämningstentan ska in om en vecka, 2 oktober. Usch. Hatar oktober. Man skulle förstöra hela oktober faktiskt. Tycker inte om den hemska månaden. Mår aldrig bra i oktober.
det är bara massa dödsdagar en efter en. och sen blir man inte sig själv förän till november och då kommer julen och då blir ja lika hopplös igen. Trots min stora fascination över julen. Älskar julen.
Någon gång måste jag åka till Usa och fira jul. Fira stort, mycket och med den man älskar mest. Julen är vacker.

1 oktober, hatar denna dagen för 4 år sedan, nu kan alla räkna ut varför om ni inte läst bloggen tidigare. Vill inte ha några jäkla klappar på axeln. Jag klarar mig bra ändå.
Är inte känslolös inte de, men Ingen får någonsin tycka synd om mig. är ingen svag jävel. vi alla har våra moln.
0 Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: