Klockan var 23.15, klockan 00 är det eldgivning, klockan 00 börjar slaget mellan nord och öst.
Nu gäller det.
Indelad i grupper, delta quercus, min grupp.
en grupp på sex människor, grönklädda, grönmålade och redo.
Vi fick våran order, ta er ut från byggnaden bakvägen, håll låg profil och rör er mot stålstaketet.
Under stålstaketet är det en smal gång grävd, ta er förbi där och ut i skogen.
Ni ska korsa bilvägen förbi ett stenrös och upp på kullen, där är eran plats.
Ta er dit innan klockan slår om. UTGÅ!

Mitt hjärta pulserade, min kropp var i extas, vad är det som händer.
Jag möter någons blick, han vill säga något, han ser bra ut. vem är han?
Jag och serganten skulle utgå sist, gruppen är uppdelad till 2 och 2.
Vi kryper, vi springer, vi ålar. Det är mörkt, en septembernatt utan dess like.
Stjärnorna kan inte lokalisera oss, vi rör oss tysta snabba iväg bortåt.
Jag har ingen uppfattning om tiden, hur långt det är eller att jag snubblar mig fram.
Sen ser jag bilvägen, får en ny order. Snabbt ner i diktet det kommer en patrull.
Nu rusar mitt hjärta, det känns som om alla hör hur mitt hjärta slår, hör mina andetag hur anfådd jag är.

Vi ålar oss framåt i diket, måste över till andra sidan, måste följa gruppen vidare.
En stund senare har jag fått min plats, bakom några stenar på kullen.
Jag ser dom, jag ser mina fiender. Men vart tog den vackra mannen vägen?
Jag hinner inte tänka, jag hinner inte känna. Klockan slåt om till tolv och jag hör de första skotten avlossas.
Nu är det krig, skott flyger, det dånar och hela himlen lyses upp.
Jag kastar mina handgranater samtidigt som mina nerver spelar ett spratt, jag är rädd, exalterad och lycklig.
Jag älskar varje minut, varje sekund.

Nya order, våran plats är avslöjad vi måste springa vidare. Vi måste tillbaka till basen. Det är bråttom!
Jag springer för livet, för allt vad mina ben tar mig. Snubblar slår i knäna rätt hårt.
Känner ingen smärta, känner ingenting alls. Jag bara springer. Adrenalinet sprutar och jag är en del av dom.

---

Några timmar senare är kriget över, vi är tillbaka på basen. Tvättar av oss sminket, ler och alla är trötta.
Mystiska mannen är tillbaka, jag följer med för att få en cigg (som jag inte ens röker)
Vi ler, vi skrattar, vi tittar med oskyldiga blickar. Det är förbjudet. Han är äldre jag är ung, han är befäl jag är en vanlig soldat. Han är snygg, ohja, han är snygg.

Det var såhär jag träffade min sambo, en övning i skogen i full stridsutrustning.
En del av listan avklarad och jag ska ta mig en powernap efter gymmet!

The old gang of FU<3