Inte beredd på denna våg av känslor. 

Inte beredd.

Jag som varit så säker. Så medveten och känt mig någonstans färdig mentalt med beslutet. 

Hela kroppen skriker NEJ. Alla celler undrar vad jag håller på med. Vad gör jag? 

Nu är det försent. Korten på bordet. Du är klar för avfärd. 

Inte beredd. 

Trodde inte det skulle göra såhär ont. Trodde inte det skulle gå såhär snabbt. 

Trodde inte du skulle vara såhär lugn. 

Raserat. Raserad. På ett ögonblick försvann 8år. Ett meningsutbyte så var det över. 

Im the one to blame men ändå kunde jag aldrig föreställa mig hur smärtsamt det är och kommer bli. 

Som ett litet jävla barn lägger jag mig ner på kall mossa och kvistar. Låter ångesten härja fritt i den frusna kroppen.

Skriker, gråter, fryser, hulkar. 

Fuck it. 

Det kommer gå över. Det kommer bli bättre. 

Måste få göra ont. Måste få kännas. 

Mitt liv som jag känner till det gör en stor förändring. Det får göra ont. Det ska göra ont.

Fuck it. 

Skärvor av mitt innersta sprids ut och värker. 

Det gör så ont. 

Men jag har bestämt mig. Vi tar oss igenom det här med. Var och en på sitt håll. 

Vi är inte ett vi längre. 

Vi är ett du och ett jag. 

Losing Love is like a window in your heart,

Everybody can see you're blown apart 

Everybody feels the wind blow.