Det finns ingen krona, ingen drottning som står på en fin tron
Det finns ingen stad eller människor som lever
Det fanns ett hopp någonstans, det fanns en eld som brann
Det fanns hav, himmel och solen
Det finns inte här.. Inte längre och inte igen.

Jag reser mig upp, trampar på smärtan, jag ställer mig upp
går vidare och lever. Det är inte det djupa som gör ondast
det är alla små sår som blir, av de människor som kommer
lämnar sitt avtryck och sedan går vidare.
Roligt med avtryck egentligen för dom sitter så himla hårt
och sen så tar de lång tid innan de försvinner.
Men jag reser mig upp, trampar på det som gör ont
Ställer mig rakt och går vidare. Jag är inte svag!