Klockorna har slutat slå
2022-10-21 - 02:35:53 / Orden från mig
Det är tyst. Stilla.
Jag sitter i mörkret. På avstånd hör jag snarkningar och djupa andetag.
Det känns som att tiden står still.
Allt i min kropp gör så ont, känner hur psyket dräneras dag för dag. Jag visste att det skulle bli såhär, jag var förberedd på 9 månader.
7 månader har gått, jag är en superkvinna som ger liv åt ett barn. Igen. Jag kommer klara det här.
Jag önskar bara att du såg mig. Bekräftade mig. Älskade mig. Känner mig så ensam.
Jag vet att det inte är lätt. Jag tappar fokus, tålamod, livsglöd och orken. Jag ser bitvis ut som 7 svåra år i en uppsvälld kropp. Vantrivs i alla extra kilon.
Sen känner jag dig sparka, du vackra och underbara barn. Min kropp är ditt tempel, din boning. Klart jag måste älska och ta hand om den.
Jag borde kanske säga som det är. Be dig hålla om mig. Krama mig, trösta mig.
Ångesten kryper inpå. Den där jävla ångesten.
Fan.
I will be fine, just hold me closer for a while.
2022-03-12 - 23:15:51 / Orden från mig
Kanske är det lättare nu. Blir lättare nu.
När det är klart. När det är över.
Alla tankar som han bygga broar, sätta berg, montera slott.
Luftslott.
Nu ska alla tankar bort, iväg, dirigeras om. Tårkanalerna är så genomsköljda, kinderna är torra, ögonen svullna.
Tonen är kort, på udd till snäsig. Jag önskar jag fick stänga in mig. Ligga i sängen, gråta, sova och gråta lite till.
\nKanske är det som var meningen med allt. Att lämna energier, den spända kroppen. Känner mig lealös ena sekunden för att i nästa tvingas in i ett pokerface för att hantera vardagen. Vill så gärna kunna sätta ord på det.
\nKanske är det som var meningen med allt. Att lämna energier, den spända kroppen. Känner mig lealös ena sekunden för att i nästa tvingas in i ett pokerface för att hantera vardagen. Vill så gärna kunna sätta ord på det.
Kunna yttra mig. Men tar bara stopp.\n
Finnas. Finns. Fanns. Funnits.
When the night feels like forever
2022-03-12 - 01:55:15 / Orden från mig
Jag skulle inte falla isär, det var tanken. Jag måste hålla ihop. Tårar syns inte i mörkret. Jag fulgråter i bilen mellan patienter, försöker få luften att räcka. Jag måste hålla ihop. Bara lite till. En trasig själ överlever det här med. Tack för att du håller ihop mig när jag bit för bit faller isär.
Promise to hold me if I lose my mind
2022-02-21 - 01:08:04 / Orden från mig
För mycket tid att tänka, för lite tid för förnuft. Minnen som är läkta, men en kropp som saknar lust.
Jag hoppar mellan broar, mellan verklighet och oförstånd.
Jag försöker ta sats, springa tills benen inte bär, se hur länge kroppen behåller sitt allmäntillstånd.
Jag planterar frön dit förlorade själar vattnar, till det som växer upp och vaknar dött.
Jag en kärleksfull mamma, en trött förälder som så gärna önskar att ett knyte blir fött.
En vaken natt som så många gånger, vrider och vänder tills tankarna bränner men leder aldrig till något bra. Kanske saknar jag vänner, vad är det som händer?
Sluta kontrollera, jag måste börja leva, tiden den bara går förbi. Oj vad jag missar, det vackra, det fina. Fastnar i ångestens livlina.
Jag har alla verktyg, jag kan reparera, jag vet att jag kan, fan böra leva!
Men just nu neråt jag treva, sjukdomen får mig att känna, men jag vet det kommer att vända.
Då blir det vår igen.
Det trodde jag aldrig.
Det tror man aldrig,
att det ska bli.
Jag går upp igen.
Det trodde jag aldrig.
Det tror man aldrig,
att man kan.
<3
Daffodil
2022-02-19 - 19:24:37 / Orden från mig
Lungorna krampar, jag hostar till. Jag får luft.
Huvudet exploderar, biter ihop både fysiskt och mentalt. Säg inget nu då bryter jag ihop, faller till marken likt niagarafallet. Störtar. Ångest.
Nånstans vet jag att det inte gått så fort. Det är inget stup, ingen brant backe. Men neråt går det. Förmodligen Nånstans runt jul. Jag borde kanske ta hjälp be/ändra om andra mediciner. Ta kontakt. Men önskar någonstans att du såg, att du uppmärksammade det som vi båda redan vet. Att du vågade säga till. Du mår inte bra och det är okey, vi löser det.
För nog vet du.
Kort i tonen, inget tålamod, sover ofta eller inget alls, irritation, sämre minne, dålig koncentration, självförakt, aggiterad, flyktig, offer.
"Se upp I backen annars får du 1000 hål i nacken"
Förr sa man ju så, i snön, i pulkan. När jag tittar på mina barn känns det som att det är så bekymmersfritt att vara barn. Men vetskapen är mycket större än så. Problemen är bara i nivå många gånger med sin ålder, och ibland bär man sina egna föräldrars bagage.
Åh vad jag hoppas att mina barn aldrig behöver må såhär. Känns som om mitt psyke är för alltid trasigt, snårigt och komplicerat. Att jag är mindre älskvärd för det.
Ställer mig o duschen, bränner mig på strålarna för att sedan isa mig kall. Ett sorts självplågeri för att lätta på ångesten. Förr gjorde jag så jämnt, ett numera avvärjt mönster. Men ikväll känns det skönt. Kan inte springa, kan inte träna. Förkylningen har boat in sig i lungorna. Men duschen känns bra, en stund.
Sätter på mig underkläder, pyjamas, raggsockar. Dukar fram cola och lördagsgodis. Sätter på mig den hemliga masken dags att vara mamma, melodifestival. Lördag. Ångesten sätts på paus igen och bilen fortsätter rulla nedåt för varje gång.
Im sorry, maybe I cant stand for my words
2022-01-16 - 22:04:18 / Orden från mig
Jag lovade.
Gav dig ett val Jag aldrig trodde du skulle välja.
Jag lovade att den dagen du önskar skulle jag aldrig stå i vägen. Nu är det ett vägskäl.
Jag vill ge dig världen samtidigt som världen redan är här. För mig.
Jag lovade..
Ask the question thats's been on your lips for the past weeks.
Maybe it's a yes and no question, maybe it's so much more to it..
Maybe I just don't know anymore.
Själsligt svår.
2021-09-23 - 21:57:55 / Orden från mig
Sårbar. Extra sårbar. Själsligt svår.
När nya konfrontationer slår an gamla mönster.
När hela jag uppfylls av känslor från förr som en reaktion på en vardagskonflikt.
Maktlös, övergiven, otrygg.
Att gå från 30år till 8år inom loppet av några minuter.
Jag klappar på mig, påminner mig själv om min överlevnad, bekräftar känslan, andas ut.
Det är över nu.
a broken night
2020-09-20 - 20:46:02 / Orden från mig
Så gör jag så där igen.
Är så där igen.
Orättvis, hård, oresonlig, gapig.
Mina älskade små barn. Ni förtjänade det inte någonstans. Läggningen blev inte alls den där mysiga o goa stunden. En bitter morsa som misslyckades i sitt föräldraskap igen. Jag kunde gjort bättre.
Pratat med mindre bokstäver, väntat in tidpunkten, läst den där sagan, busat och gosat det där extra.
Mammas energi tog slut innan dagen gjorde det.
Förlåt.
vi kunde kommit längre
2020-07-18 - 23:02:04 / Orden från mig
Kan du inte stå för den du är, så svara mig då vad gör du här?
Så många gånger som du säger en sak men gör något annat. Ber om lov men tar ändå tillslut allt det du inte får.
Stå upp för dig själv, stå upp för något.
Visa vad du tror på, visa vem du är.
Stå kvar fast du är rädd, håll ut fast det är jobbigt.
Stå för den du är.
Allt blir förstort, förtjockt och förmycket.
2020-05-20 - 18:46:28 / Orden från mig
Kan vi säga som det är?
Kommer vi klara det här?
Kommer det en sommar?
Oändligheten känns mörk. Tyngden har lättat men synen är ännu mörk. Små ljusstrimor skiner igenom likt gatuljuset genom fönstret.
Jag vet inte vad du vill.
Har vi framtidsplanerna kvar eller vilket håll vill du åt?
Tänk om jag inte vore så dum.
När idag blir igår, kommer du att älska mig då?
2020-05-13 - 14:27:40 / Orden från mig
Igår blir idag, imorn blir igår.
Tiden flyter samman.
Ser knappt skillnad på natt och dag.
Aldrig vaken, aldrig riktigt sovande.
Rör mig mellan tid och rum, världen är pausad så också jag.
Tick-tack-tick-tack.
Tick-tick-boom.
Själsligt uttänjd.
Jag var alltid den som försökte ge mig av
2019-12-02 - 11:25:46 / Orden från mig
Hela mitt liv har jag varit på flykt. Sprungit tills benen inte bar.
När kroppen ger vika och ångesten exploderar.
Jag försökte alltid ge mig av. Överleva från lågorna inombords.
Att bli vuxen som barn, vandra genom skärselden för att sen vara vuxen på "riktigt". Var tog flickan vägen?
Till mitt 10åriga jag.
Du duger precis som du är. Du kommer överleva.
Du är vacker, stark och underbar. Jag vet att du kommer börja själv hata och att hatet blir så starkt att du funderar på andra utvägar. Men du är fucking amazing!
Det är inte ditt fel. Det har aldrig varit ditt fel.
Du är trygg. Känn mina hjärtslag, vila mot mitt bröst.
Det är okey att bryta ihop, dina känslor är verkliga.
Du finns. Du lever. Du andas.
Till mitt 10åriga jag, tack för att du var en överlevare, tack för att du orkade och jag älskar dig.
I don't Believe cause Ive lost my faith
2019-04-12 - 19:08:02 / Orden från mig
Förtröstan. Att kunna tro att allting löser sig. Att allting kommer bli bra.
Tro. Våga hoppas på att allt löser sig.
Jag vågar inte längre. Jag ser inte att det kommer lösa något när vi inte är nära längre.
I've fucked things up and Im sorry..
Om den där kvällen för 2 år sen aldrig hade hänt. Om den där hösten aldrig blivit av.
Hade vi varit lyckligare nu? Hade vi varit lyckligare då?
Jag har slitit mig itu.
I can't be what you want me to be
2019-03-20 - 14:21:38 / Orden från mig
Losing Love is like a window in your heart,
Everybody can see you're blown apart
Everybody feels the wind blow.
kommer det vara värt det?
2018-07-28 - 22:27:48 / Orden från mig
Att våga eller att stå kvar.
Att härda ut eller göra en förändring.
Att försöka igen för 711 gången eller acceptera att det inte kan förändras.
Djupt inom mig är jag alltid den som tror på förändring. Alla kan förändras. Om det är mentalt eller fysiskt så vill man så kan man.
Kommer det vara lätt? NEJ.
Kommer det knaka i fogarna? JA.
Kommer det göra ont? Förmodligen.
Kommer det vara värt det? 99/100 JA.
Leker med tanken att våga. Att göra förändringen. Kommer jag orka under tiden, när det känns skit och när samvetet äter upp än. Kommer jag orka kämpa och driva framåt?
Kan man nånsin ge upp? Egentligen finns det väl aldrig ens som alternativ?
Men när slutar kampen då? När slutar vi kriga om rätten till oss själva. Kriga med oss själva.
Hur länge ska jag fortsätta slå på mig själv när jag så jävla väl vet hur fel det är och vad jag kan göra istället?
Pga trygghet. Pga rädsla. Pga alla världens orsaker eller undanflykter som egentligen inte spelar någon jävla roll längre.
Jag har ju redan bestämt mig.
I still feel betrayed
2018-02-09 - 23:21:16 / Orden från mig
Kommer det nånsin vara okej att känna det jag känner?
Kommer det nånsin finnas någon som orkar med mig?
Kommer jag nånsin våga berätta allt igen.
Will ut ever be okey to feel the way I feel?
Vad vill du?
2017-12-12 - 21:31:50 / Orden från mig
Elden har slutat spraka. Inte ens glöden orkar hålla sig vid liv.
Regndropparna slår mot fönsterrutorna och vinden griper tag om husknuten.
Stänger av alla apparater, alla ljuskällor har sakta fått dö ut en efter en.
Hör hur barnen sover tungt inne på sina rum, en katt ligger och snarkar på en stol lite längre bort.
Regnet och jag. Likt vattnet som sköljer över gräsmattan tvingar sig ångesten över mig. Ett vägskäl i livet. Vart är vi på väg? Går vi ens på samma väg? Vill vi åt samma håll? Jag vet inte.
Jag vet knappt vad jag själv vill eller vart jag själv står. Än mindre vart du befinner dig, hur du tänker eller hur du mår.
Begär jag för mycket? Kan jag begära för mycket när det handlar om kärlek? Kan kärlek ta mer än det ger?
Barn dör av för lite kärlek.
2017-08-06 - 19:41:29 / Orden från mig
Ett barn kan dö av för lite kärlek,
Av att inte bli hållen
Att inte få kramas
Att inte få synas, höras
Att inte få känna.
Ett barn kan dö av att inte få omtanke
Ett barn kan dö av för lite värme.
Tänk om jag inte älskar mina barn tillräckligt.
Tänk om jag inte kramas tillräckligt ofta
Om jag inte låter dem höras, tar mig tid att lyssna.
Tänk om jag inte ser dem, inte tittar in i deras djupa små blå ögon och verkligen bekräftar dem.
Tänk om jag inte finns tillräckligt ofta.
Barn kan dö av för lite kärlek.
Känner mig så otillräcklig.
Tvistad
2013-01-22 - 18:56:48 / Orden från mig
När allt känns så bra, när allt känns underbart.
Det känns som om det inte borde vara så.
Är så ovan.
I am very happy
So please hit me
I am very happy
So please hurt me
Det känns som om det inte borde vara så.
Är så ovan.
I am very happy
So please hit me
I am very happy
So please hurt me
Im not okey
2012-10-26 - 18:18:49 / Orden från mig
Trött på allt jävla tjafs.
Hur så små saker kan bli så stora.
Hur så små saker gör så ont.
Förbaskat trött på när det blir såhär.
-
Namn: Cecilia
Ålder: -91
Jag skriver inte för att få dig berörd, jag skriver för att lämna ett avtryck, en känsla.
-
We Live To Ride The Open Plains
We Live To Fight And Fear No Pain
We Live To March Through Winds And Rains
We Live Each Day To Die
- Kontakta mig via formuläret: