Du kommer aldrig komma hit igen, du kommer aldrig ropa från dörren "lill sis, var är mamma?" ibland kan det gå någon dag utan att jag tänker på dig, sen som nu kan det komma minnen hela tiden om dig. Saknar dig. Fan vad jag saknar dig. Ditt leende, ditt skratt. När du alltid skulle små boxas med mig, alltid vara så nyfiken om mig. Fan vad jag saknar oss två. Oss tre. Vi oslagbara syskon som hade allt, förlorad en och vi som blev kvar föll.. Höll du oss uppe? Vad gör du nu storebror, lever du i himlen? Eller är din aska redan borta med vinden, ner sjunken i havet eller ligger du kvar i jorden och väntar på att få komma upp. Eller är du bara död? Varför kan jag fortfarande inte förstå, du kommer aldrig hem igen. Min storebror är död..

Jag tror saknaden har ett ansikte, jag tror saknaden har en röst
Jag tror ensamheten kan tala, jag tror ensamheten söker tröst
Dagar kommer men inga dagar kommer tillbaka.
Det finns dagar jag önskar jag inte vart med om
natten i turkiet, då allt bara skakade samman. 

Mitt huvud snurrar, snurrar fortare än vinden..
orden ekar, det jag såg. det jag hörde.
Det var så längesen nu, så längesen som du försvann för mig
men ändå. Jag känner av det som igår.
Telefon samtalet, knackningen på dörren. Trappan som bara var några
trappsteg, sprang fort var nyvaken. Allt kändes redan då.
Vad hade hänt?
mamma satt bara där, tyst och skakade. Orden var nu sagda
jag skrek, skrek så högt och grät. Ville spy, höll på att spy
inget gick. Jag vankade som om ja vänta barn, gick fram och tillbaka
sa inget utan bara gick.. Tårarna rann hela tiden. ingen uppfattning av vad som
hade hänt egentligen. Allt kommer tillbaka nu, kommer tillbaka så fort och så mkt.
Som om tiden har tagit mig tillbaka till någon dimma någonstans. Tagit mig till
den 1 oktober 2005.. Tagit mig till dagen då allt hela mitt liv förändrades.
There is just so much that time can not erase

Känns som om jag skriker för att någon ska höra mig, som om min röst
är hes och min hals gör ont.
känns som om jag sviker, sviker dig.
Jag kan inte följa dig, ville skydda dig. Vill skydda alla.
Min familj. Jag kunde inte följa med dig storebror, kunde inte följa dig
Kunde inte ens vara i närheten.
Känns som om jag har skuld för att jag inte var där, att jag inte ens kunde vara
i sverige..
kan inte skrika mera nu, kan inte gråta mera nu
Vill inte vara svag, vill inte visa mig sårbar.
jag är stark, är starkare än vad du tror. än vad ni alla tror.
Jag klarar det här.. jag gör det va?