Just nu kanske inte livet är på topp, varken för mig eller för de runt omkring mig.
Men tror att allting kommer att lösa sig. Jag vet att jag ofta skriver i stundens hetta eller vad man ska säga
så allt som kommer ut här är oftast mina tankar o de lyckas allt som allt bli förvirrade och väldigt
knepiga ibland. Det går inte att säga åt mig sluta tänk och lev, det biter liksom inte längre.
men jag ska försöka, försöka må bättre, se livet annorlunda. Men det är inte lätt för någon som är ovan.
Vill be om ursäkt för delar som jag skrivit här och hoppas det inte påverkat eller förstört för mkt.
Jag menar det jag säger och står fast vid vissa saker men vill aldrig skada.

Funderar och tänker, diskuterar med "the evil bastard" och den "oskyldiga"
i mitt huvud men kommer ingenstans. Seriöst är jag trött
Inte trött på livet och allt, utan trött på mig själv.
Har sabbat för mig själv för mkt på senaste tiden, eller egentligen hela mitt liv.
Men samtidigit är det ju mitt liv som jag ska göra misstag med. Men fattar att jag inte lär mig någon gång.
Misstag-> Resa sig upp -> Gör inte om skiten igen. -> Lära sig (så ska det se ut) haha
Misstag -> Ältar-> reser mig upp-> gör om det igen -> Jag borde veta bättre (så jag gör)

Im looking for a place to hide away