Everybody gets bruised

2009-11-20 - 15:36:37 / Mellan himmel o jord
Tiderna kanske aldrig förändras, det är bara människan
Tiden står still, vädret roterar. Vi ändras
Livet går framåt, vi kan vara bakåtsträvare
Du ska alltid veta att jag finns där, vad som än händer.
Jag har sagt det förut, både till dig och till andra.
Både till kärlek och till vän, håller det?
I vissa fall, i andra inte. Skulle aldrig hålla om vissa igen,
aldrig ens röra någon annan än dig igen.
Det är bara dig jag vill vara nära, verkar inte behöva någon annan.

Jag klarar mig egentligen bäst själv, när mörkret faller på
och livet kryper in under skinnet.
När skriet tystnar från kråkans näbb och när solen lägger sig rosa blank.
Jag klarar mig aldrig själv.
Det är en ordgåta i mitt inre som bubblar upp i ett fält
Vissa dagar går det, idag förklarar jag ingenting.
En dag finns inte jag mer, så heller inte du.
Världen rör sig framåt, vädret fortsätter
tiden tickar på. Vi förändras, vi lever, vi dör.

Hope and pray that you'll never need me,
But rest assured I will not let you down.
I'll walk beside you but you may not see me,
The strongest among you may not wear a crown
0 Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: