Mycket har hänt med oss, du var en av dem som stod mig närmast.

Du kände mig innifrån ut, redan från tidig ålder.

Två barn på 6år och 7 år. Båda var "för" runda för de andra barnens ideal. Men det var så vi fann varandra.

Från första klass till tredje året på gymnasiet var vi bänkade bredvid varandra. 

Stöttade varandra i vått och torrt, mycket fick vår vänskap gå igenom, många prövningar.

Efter gymnasiet blev det svårare med kontakten, jag började plugga och du jobbade men 

någonstans höll det ändå. 

 

Tiderna förändras dock. Nu vet jag inte var vår vänskap är.

Jag saknar dig.