Jag gråter för dig, för mig, för allt vi sa var vårt
jag gråter för dig, för mig, för att inget är självklart och mycket svårt
jag gråter över det fina, det enkla och allt som var rent
jag gråter för nu är allt skitigt och kanske också försent
kunde jag vrida tiden tillbaka
om det stod i min makt
då gjorde jag så mycket ogjort
och än mera osagt

Men det som är gjort är gjort, det kan aldrig försvinna och dö
så mycket kan växa sig stort om du så planterar det minsta frö
mina ord var få men onda och djupt in i dig slog de rot
jag gråter för nu förstår jag att det som är gjort är gjort
kunde jag vrida tiden tillbaka
om det stod i min makt
då gjorde jag så mycket ogjort
och än mera osagt
          /L.Ekdahl