Det är ganska tragiskt när man tränar hårt, äter "bra" eller iallfall betydligt mindre
men sen super bort helgerna en efter en. Då är träningen totalt värdelös.
Jag måste sluta dricka bort allt, även om jag älskar känslan av att tappa kontrollen
släppa hämningarna och leva efter begär och ren vilja. Men slangbellan kommer tillbaka,
och slår hårdare för varje gång. När jag kom hem i eftermiddags efter en riktigt bra helg 
men äventyr på alla håll o kanter så kände jag mig bara tom.
Det slog mig hur j*vla inte bra det här är, visst jag glömde alla mina känslor under helgen
och all min ilska över hur j*vla lite ja måste betytt för honom fick komma ut och fick sköljas ner med god dryck.
Men nu då.. Jag gick en powerwalk på nästan 9km med min finaste Emma.

Jag gjorde två ostmackor och vitlökskrocketer med b-sås och åt. Som jag nu bara vill spy upp igen för att jag känner hur fettet bara sipprar ut i kroppen. Tur att min mage motarbetar mig just nu så ja slipper behålla skiten i kroppen ändå. Såhär vackert har jag misshandlat min kropp idag, att jag fan inte tar tag i min kost seriöst. Tur att alla dar inte består av sånt här skit rent ut sagt.

Så dagens mat:
Frukost: 1 kopp kaffe, 1 kopp te. 1 smörgås med skinka. 1 glas pressad frukt (inge socker)
Lunch: nada
Middag: 8 vitlökskroketter, 1 msk b-sås och 2 ostmackor och massa vatten.
Träning: 9km powerwalk

---