I ett hav fullt av människor. Musiken skränar ut från högtalarna. Akustiken fångar upp ljudet och studsar det mjukt tillbaka. Men jag hör den inte. 

Jag hör bara alla skrik, jag känner inte förtröstan. Jag känner förtvivlan. Jag känner mig inte tacksam för åren vi fick, jag känner mig berövad på alla minnen  i aldrig fick skapa. 

Saknar dig. Jag saknar dig min bror.